Att tecknahar blivit allt viktigare för mig. Det är naket, avskalat och omedelbart. När jag sitter ner i ett väntrum, på tåget eller framför Tv:n känns det som om jag ger mig ut på en resa med pennan och skissblocket. En resa in i en ny värld ungefär som när jag läser en bok eller lyssnar på musik och oftast blir den världen inte alls så som jag hade tänkt mig den från början. Den blir ful och full av brister och spretar åt alla håll men jag kan också ana något drömmande i teckningarna, något längtansfullt. Precis det ska den här bloggen handla om...............är det tänkt.